Han har rykte om sig att kunna tas med problemhästar, att kunna lasta den mest olastbara häst och kunna köra in den mest bråkiga hingst. Percy Davidsson tar vid där andra har gett upp.
Häst och människa i harmoni är hans ledord.
 
     
   
 

- Av Ulrika Ekblom -

Percy Davidsson red in sin 5-årige fjording Lurifax utan träns och sadel.
Att han själv egentligen inte kan rida är inget hinder. De lärde sig tillsammans.
Percy brukar också roa sig med att vara ute och promenera med sina fem hingstar lösa. Percys förundrade grannar kan bara konstatera att hingstarna följer honom som hundar och att de håller sig snällt till sin plats i ledet.
Percy Davidsson är en riktig hästkarl i ordets rätta bemärkelse. Han har ”den där känslan” som är få förunnat att ha. Den som är svår att beskriva med ord, som bara finns där.
- Jag är uppvuxen med hästar, Vi använde dem i vårt lantbruk och som barn fick jag vara med och hjälpa till att plöja, harva och så med hästarna. Jag kan väl inte påstå att jag tyckte det var kul. Jag tyckte pappa skulle köpa en traktor istället, berättar Percy.
Han upptäckte dock ganska snart att med hästarna följde flickorna och det höjde hästarnas aktier något i unge Percys ögon. När han sedan träffade Inger och gifte sig med henne var hästarna tillbaka i hans liv på allvar igen.
- Egentligen var det så att hästarna valde mig. Jag märkte snabbt att de sökte sig till mig och att det fanns något där, berättar Percy.
Inger var och är fjordhästfantast och på familjens gård finns idag 17 hästar. Hålta ligger mellan Kungälv och Marstrand och här betar hästarna i stora, vidsträckta kuperade hagar. Att hagarna är så stora är inget hinder, paret Davidsson bara visslar så kommer hästarna stormande med guppande manar och glada ögon.
En olycka
1972 köpte Inger ett tvåårigt fjordsto vid namn Sölvi, Sölvi blev stammoder till alla familjens fjordingar. Året därpå var Percy med om en händelse som påverkade honom att ändra sin syn på hästerier.
- Jag var ute på en rejäl skentur med Sölvi som slutade ute i en åker med bland annat avbrutna skalmar. Jag överlevde, men jag lärde mig en nyttig läxa.
1981 gick Percy en instruktörsutbildning i körning på Strömsholm, vilket blev upptakten till ett betydligt aktivare liv som kusk. Percy ledde ett stort antal körkurser och jobbade också under ett år i ett travstall. Han tog licens som b-tränare och började ta emot problemhästar.
Han sysslar med alla typer av körning, jordbruk, dressyr, enbet, fyrspann och trav.
- Under de år jag kört häst och haft körkurser har jag ofta funderat över varför vissa människor kan göra saker med hästar som andra inte klarar. I mina tankar har jag haft en ide om att det måste gå att sätta ord på och förmedla denna kunskap så att varje generation inte måste fortsätta göra om samma misstag, säger Percy.
Nya kunskaper
För några år sedan tyckte Percy att han gått i stå vad det gällde hästarna, att han inte kom vidare. Det var då han gick på en kurs med den omdiskuterade Stefan Forsman, han fick se Forsman förvandla en ”psykopathäst” till en foglig och samarbetsvillig häst. Det var Percys första kontakt med den filsosofi som kommit att kallas Natural Horsemanship.
- Det är gammal kunskap som har sina anor tusentals år tillbaka i tiden, men för mig var det som om alla mina funderingar genom åren föll på plats, berättar Percy.
- Jag har faktiskt förbannat mig själv mer än en gång, hur jag kunde gå igenom livet utan att upptäcka det här själv, säger han och skakar på huvudet.
Det var en erfarenhet som fick honom att bestämma sig för att aldrig mer ”fastna igen”, att vara öppen och mottaglig för kunskap på ett annat sätt. Sedan den dagen har han lärt sig mer av ”NH-människor” som Pat Parelli, Leslie Desmond och framför allt Ray Hunt. Percy åkte nämligen till USA för att lära sig ännu mer och här fanns en av NH:s förgrundsgestalter Ray Hunt som varit något av en förebild för Percy. Numera samarbetar Percy också ofta med norskan Ellen O`Warren och ordnar gemensamma kurser med henne.
- Det handlar om att alltid utgå från hästen. Hästen har inte ansvar för att förstå oss. Vi har ansvaret att förstå hästen. Varje missförstånd mellan oss och hästen är vårt fel.
Inga problemhästar
Percy menar att vi som hästägare måste skaffa oss en bättre förståelse för hästarnas språk och hur dom tänker och reagerar.
- På så vis kan vi uppnå mycket bättre resultat än genom att använda våld och tvång. Det handlar om att lära sig att läsa hästen och kommunicera på ett sätt som hästen förstår.
Percy Davidsson pratar också mycket om engangemang och hängivenhet, att hela tiden i sin träning ha hästens bästa för ögonen, att observera komma ihåg och jämföra. Han talar om timing som en avgörande faktor för att motivera hästen.
- En sekund för sent är också försent.
Idag håller Percy, i mån av tid, kurser runt om i landet i ”naturlig hästhantering”, han vill ge andra samma insikt som han själv fick, att det inte finns några problemhästar, utan att problemet oftast sitter hos människan. Han håller fortfarande körkurser, men nu körs hästarna in på ett annat sätt än tidigare.
Favorithäst
Lurifax, är Percys ögonsten. Fjordhingsten visades på Bruksprovet och lyckades få 49 poäng av 50 möjliga. Något som Percy är mycket stolt över. Han och Lurifax briljerade i draglagsprovet och fick många att förvånat spärra upp ögonen över den påtagliga kontakt och det samspel som fanns mellan häst och kusk.
Att Lurifax är en egen uppfödning gör förstås att Percys hjärta sväller lite extra av stolthet.
Det var också Lurifax som ”lurade” Percy att börja rida.
- Han är en krävande häst, han vill att det ska hända något hela tiden. Jag kör honom, kickar boll, har hinderbanor i trädgården. Det är viktigt att göra saker tillsammans med sin häst, att ha roligt tillsammans, säger Percy. Trots hustruns oroade invändningar bestämde sig Percy att tillsammans med Lurifax lära sig mer om ridningens ädla konst. Det gick trots somligas farhågor bra.
Percy Davidsson säger:
- Det finns ett ordspråk som lyder ”erfarenhet är kreativitetens värsta fiende” Erfarenhet kan vara en ovärderlig tillgång men om man fastnar i den och slutar vara öppen för nya impulser så blir den ett hinder för utvecklingen.
Den som har ett öppet sinne vet att om man vill bli riktigt bra med hästar så räcker en livstid dåligt.

Till Startsidan Till Startsida Häst Till Startsida Familj